Vad kostar bergvärme och vad är geoenergi?

SONY DSCDu kanske undrar över kostnad och pris för bergvärme? Hur fungerar bergvärme? Hur installerar jag bergvärme?
Här svarar vi på vanliga frågor om geoenergi, exempelvis i form av bergvärme, energiborrning och värmepumpar.

Intresset för geoenergi som uppvärmningskälla har stigit stadigt sedan mitten på 1990-talet. Det är inte så märkligt med tanke på att den otvivelaktigt står för det mest miljövänliga och kostnadseffektiva alternativet för uppvärmning och kylning av såväl villor som industrier.

Vi hoppas att även din fråga finns besvarad här – om inte, kontakta oss per telefon, e-post eller besök vårt brunnsforum.

Frågor och svar om värmepumpar hittar du på Svenska Kyl & Värmepumpföreningen.

Varifrån hämtar en geoenergianläggning värme respektive kyla?

En värmepump transporterar värme eller kyla från en energikälla till en uppvärmningsanläggning inomhus. De bästa och mest stabila energikällorna utgörs av berg och grundvatten. Energin som håller berget varmt (på de djup som är aktuella för geoenergianläggningar) kommer i princip från solen och varm nederbörd/vind.

Finns det berg överallt?

Ja, men på många ställen måste man borra sig till det. Generellt sett finns det två sorters berg vi kan nå på detta sätt – urberg eller sedimentärt berg. Såväl urberg som sedimentärt berg kan användas för att utvinna geoenergi, men de har olika värmeledningsförmåga. I praktiken betyder det att man borrar djupare i sedimentärt berg jämfört med urberg för att kunna utvinna samma energimängd.

Hur djupt måste man borra för komma ner till berg?

Först måste man borra igenom jordlagret, som är cirka sju meter tjockt (medelvärde i Sverige) och kan variera i olika områden. Ur energisynpunkt är jordlagret ganska energifattigt och ger ett relativt begränsat energitillskott (cirka en tredjedel jämfört med berg).

Hur vet jag hur långt jag måste borra för att komma ner till berg där jag bor?

Ser du berg komma ända upp till markytan (bergknalle), kan det tyda på att det är det fasta berget du ser. Det finns idag detaljerade geologiska kartor att tillgå. Du kan även kontakta Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) som kan hjälpa dig att uppskatta på vilket djup det fasta berget ligger.

Hur djupt borrar man för att installera geoenergi i form av bergvärme?

Borrhålets djup bestäms av hur mycket energi du måste utvinna för att värma ditt hus. Ju mera värme som behövs, desto djupare måste borrhålet bli. Avståndet från markytan till fast berg påverkar naturligtvis det totala borrhålsdjupet.

Först måste du borra igenom jordlagret – den delen av borrhålet fodras med stålrör, vilket skall drivas minst två meter in i det fasta berget. Energibrunnsnormen föreskriver dessutom att foderrören måste drivas ner minst sex meter ner från markytan (se vidare Energibrunnsnorm 97).

Foderrörsborrning är den dyraste delen av borrningen. Har du exempelvis åtta meter till fast berg, krävs det minst tio meter foderrörsborrning. Därefter fortsätter man med bergborrning tills det nödvändiga djupet har nåtts. Det är din installatör som räknar fram borrhålsdjupet med hänsyn tagen till ditt energibehov och geoenergianläggningens specifikationer.

Det är viktigt att det så kallade aktiva borrhålsdjupet anges i offerten av den som ska leverera din geoenergianläggning. Aktivt borrhålsdjup är den del av borrhålet där kollektorn har kontakt med det omgivande berget via exempelvis vatten, fyllning eller annat medium som transporterar värme. Vanligen är det grundvatten som fungerar som medium. Det totala borrhålsdjupet får du då fram genom att lägga till avståndet från markytan till grundvattennivån. Det är det totala borrhålsdjupet som ligger till grund för beräkning av borrningskostnaden.

Hur länge räcker värmen i berget?

Är anläggningen rätt dimensionerad, kommer borrhålet att kunna leverera värme för all framtid. En geoenergianläggning sänker temperaturen i borrhålet, då värme tas ur berget. Men sänkningen kompenseras av att energi flödar in från bergmassan. Man räknar med att temperaturen stabiliseras efter cirka fem år och blir några få grader lägre än före borrningen. Det viktiga är dock att din värmepumpanläggning inte bortför mer värme än det som tillförs borrhålet.

Det är alltså viktigt att dimensioneringen av anläggningen görs korrekt så att man får fram rätt borrhålsdjup. Vanligen räknar man med att uttaget av energi, beroende på geologi och temperatur, kan variera mellan 10-30 watt per meter borrhål vid kontinuerlig drift. Ju längre norrut i landet desto lägre är den genomsnittliga temperaturen i berget, vilket måste kompenseras med längre borrhål.

Kan jag borra ett grundare borrhål än rekommenderat?

Nej – borrhålet kommer helt enkelt inte att kunna leverera den mängd energi som anläggningen kräver. Det finns då risk att anläggningen fryser.

Kan jag borra ett djupare borrhål?

Naturligtvis kan du borra djupare hål, men det är inte nödvändigt för att säkerställa att anläggningen fungerar. Däremot rekommenderas att borrhålets djup ökas med 20-25 procent jämfört med standardvärde, om anläggningen ska ingå i ett så kallat lågtemperatursystem, exempelvis golvvärme. I dessa system arbetar värmepumpen effektivare vilket innebär ett större energiuttag ur borrhålet vilket i sin tur måste kompenseras med ett djupare borrhål.

Var bör värmepumpen placeras?

Det vanligaste är att värmepumpen placeras inomhus, exempelvis i grovkök eller källare.

Var på tomten är bäst att borra efter energi?

Ett borrhål ska placeras på ens egen tomt. Det betyder att vid lutande borrhål ska borraren se till att inte passera tomtgränsen. Om möjligt ska brunnen inte placeras närmare än tio meter från tomtgränsen utan grannens medgivande.

Med tanke på dragning av ledningar ska borrplatsen ligga så nära huskroppen som möjligt, dock inte närmare än fyra meter från husväggen. Anledningen är att man vill ha fritt arbetsutrymme runtom borriggen under borrningen och för att ta hand om så kallat borrkax.

Generellt är trånga passager eller innegårdar inget direkt hinder då det idag finns små, kompakta riggar som klarar av borrning ner till ett par hundra meters djup.

Vad är borrkax?

Borrkax är det material som kommer upp till markytan i samband med borrning. Det består följaktligen av samma material som de genomborrade geologiska formationerna. Oftast liknar det en gyttja av grus, sand och vatten. I stället för att frakta bort kaxet, kan det med fördel användas som utfyllnadsmaterial på tomten eller jordförbättringsmedel i den egna trädgården. I vissa länder återfyller man borrhålen med kax efter att ha installerat och vätskefyllt kollektorslangarna.

Varför borrar man ibland flera hål?

Anläggningar för uppvärmning av exempelvis stora villor, skolor och industrier måste kunna leverera stora mängder värme och kyla. Eftersom borrning ner till stora djup är kostsam och tekniskt sett mera krävande, borrar man i dessa fall flera grundare hål.

Det är viktigt att hålen inte placeras för nära varandra – vanligen rekommenderas minst 20 meters avstånd mellan två hål. För tätt placerade energibrunnar “stjäl” energi från varandra och följaktligen kan de då inte leverera den beräknade mängden energi. Om man inte klarar 20-metersgränsen på markytan, kan lutande hål borras (så länge de hamnar innanför tomtgränsen). Borrhålen lutas då från varandra (i solfjädersform) så att medelavståndet mellan borrhålen är minst 15-20 meter (avståndet mellan borrhålens respektive mittpunkt). Dimensionering av så kallade flerhålssystem är mera invecklad då man måste ta hänsyn till hålens inbördes läge. Vanligen rekommenderas flerhålsborrning om beräkningarna pekar på att det krävs borrhål med djup överstigande 150 meter.

Hur nära varandra kan man placera en energibrunn och en dricksvattenbrunn?

Det beror helt och hållet på de geologiska och hydrogeologiska förhållandena på platsen. Generellt sett talar man om cirka tio meter som en säkerhetsgräns med tanke på själva borrningen. Eventuellt kan vattnet i en befintlig dricksvattenbrunn påverkas under en kort period, men risken för bestående skador bedöms som liten. Samråd alltid med borraren innan den slutliga platsen för energibrunnen väljs.

Kan vilken borrad brunn som helst användas som energibrunn?

Rent borrtekniskt finns det ingen skillnad mellan en brunn avsedd för dricksvatten och en energibrunn. Om borrhålet är tillräckligt djupt och dess diameter minst 105 mm (kollektorslangarna måste få plats), kan det användas som energibrunn. Känner du inte till borrhålets djup och diameter, kan du kontakta SGU:s brunnsarkiv. Enligt lagen ska borrare anmäla varje borrad brunn till SGU.

Kan en för grund brunn fördjupas för att öka dess energikapacitet?

Många vill gärna utnyttja gamla borrhål för energiutvinning. Är vattenkvaliteten i brunnen mycket dålig eller om vattnet har sinat kan den användas som energibrunn.

Generellt kan brunnar med diameter på minst 105 mm fördjupas genom fortsatt borrning. Flertalet borrare vill dock inte åta sig arbetet på grund av att risken att fastna med borrutrustningen är relativt stor. Likaså har en borrare ansvar för de borrhål han/hon producerar och tar inte gärna över ansvaret för brunnar borrade av andra borrare.

Vad innebär saltvatteninträngning?

Inom vissa områden i Sverige, främst nära kusten, kan man påträffa saltvatten på relativt små djup ( 30-50 meter under marknivån.) Borrar man för djupt är risken stor att vattnet trycks upp i brunnen. Vill det sig illa sprider sig det salta vattnet till dricksvattenbrunnarna i området. Man undviker denna risk genom att avtäta borrhålet på lämpligt djup för att isolera saltvattenzonen från det ovanförliggande sötvattenområdet. Därför är det viktigt att kontinuerligt undersöka saltvattenhalten i samband med energiborrning.

Kan man använda samma brunn för dricksvatten och energiutvinning?

Generellt sett går det bra. Det finns dock ett par viktiga aspekter som måste beaktas. I en dricksvattenbrunn monteras vanligen en dränkbar pump nära brunnsbotten – i en energibrunn löper kollektorslangarna från marknivån nästan ända ner till botten. För att båda systemen ska få plats krävs det borrhål av något större diameter än vanligt.

När värmepumpanläggningen är igång, kyls vattnet i brunnen. Det leder i sin tur till att det går åt mer energi för att värma upp detta vatten, exempelvis för dusch eller matlagning. Det betyder att en del av den energivinst man får i sin geoenergianläggning försvinner.

En annan viktig faktor är förändring av borrhålets aktiva djup. Då vattennivån i brunnen sjunker i samband med att vatten används, minskar den aktiva borrhålslängden. Det påverkar direkt tillgången på värme. I brunnar med låg tillrinning kan detta resultera i att systemets kapacitet sjunker avsevärt.
Slutligen kan ett praktiskt problem nämnas. I en kombinerad dricksvatten-/energibrunn monteras kollektorn så att den hänger fritt ovanför pumpen, för att inte skadas av pumpens rörelser. Vid pumphaveri måste kollektorn tömmas på kylvätska och lyftas upp innan pumpen kan bytas. Det för med sig att hela kollektorinstallationen måste göras om, kylsystemet fyllas på nytt och så vidare. Hela denna procedur ökar naturligtvis risken för att skada kollektorslangen.

Vilka dimensioner är vanliga vid borrning av energibrunnar?

Det finns idag ingen föreskrift som reglerar brunnsdiametern. Standardmåtten för borrkronor som används av borrarna idag är 115, 140 och 165 mm.

Vilken borrhålsdimension är bäst?

Valet av borrhålsdiametern beror helt på det djup och den utrustning som krävs för att brunnen ska fungera tillfredsställande. I en energibrunn vill man åstadkomma ett maximalt flöde av värme från det omgivande berget in i kollektorn. Därför ska borrhålsdiametern inte vara onödigt stor, av tekniska skäl dock minst 115 mm.

Vad är foderrör och varför använder man dem?

Foderrör är till för att skydda borrhålet mot att jordlagren rasar in. Dessutom hindras ytvatten från att tränga ner och förorena grundvattnet. Rören tillverkas vanligen av stål (plaströr förekommer) i längder om tre respektive sex meter. I samband med borrning av foderrör/neddrivning till fast berg, svetsas rörelementen samman så att en helt sammanhängande och tät rörledning bildas.

Kan man utvinna energi ur ett torrt borrhål?

Ja, det kan man, under förutsättning att det fylls med något material som säkerställer kontakten mellan kollektorslangen och berget. Man kan använda till exempel borrkax, bentonit (en typ av naturlera) och kvartssand. Materialet ska ha så hög förmåga som möjligt att leda värme.

I Sverige finns det knappast några områden där borrhålen är helt torra – efter en viss tid fylls de med vatten. Men om ett borrhål är helt tätt och inget vatten kommer in i det, då vattenfyller man det manuellt. Ett tätt borrhål släpper inte heller ut något vatten och borrhålslocket begränsar avdunstningen till ett minimum. Vanligen kontrolleras borrhålets täthet och grundvattennivån genom att fylla på vatten ända upp till markytan. Efter några dagar stabiliseras vattenytan på det djup som anger grundvattennivån.

Energibrunnsnorm-97 – vad är det för något?

Energibrunnsnorm-97 är ett dokument framtaget av Sverige Geologiska Undersökning. Det presenterar de krav som bör gälla för att energikälla ska fungera väl samt minimera riskerna att grundvattnet påverkas när en energibrunn borras. Då teknik och förutsättningar förändras och utvecklas revideras normbrunnen varje år.

Energibrunnsnormen är än så länge ingen lag (april 99). Idag råder lägst anmälningsplikt för energibrunn, vilket betyder att kommunen ska underrättas om borrning planeras och, i förekommande fall, godkänna installationen. För att godkänna anmälan respektive bevilja borrningstillstånd kräver ett flertal kommuner att normen följs. Såväl SVEP (Svenska Värmepumpföreningen) som ett stort antal försäkringsbolag kräver att normen följs om geoenergianläggningen ska kunna försäkras respektive tilläggsförsäkras.

Inom en snar framtid kommer SVEP och försäkringsbolagen att kräva att både borrare och installatör ska vara certifierade samt att värmepumpen kommer från en SVEP-ansluten tillverkare för att försäkringen ska gälla.

Vad menas med brunnens livslängd?

Ett energiborrhål har i princip en obegränsad livslängd med avseende på sin förmåga att leverera värme. Däremot kan de komponenter som ingår i installationen ha olika livslängd. Idag uppskattas livslängden hos stålfoderrören och kollektorslangen till cirka 100 år.

Kan ett borrhål användas för att kyla inomhusluften?

På grund av de klimatiska förhållanden vi lever i har intresset för kylning av inomhusluften hittills varit ganska begränsat. På senare år, kanske som resultat av flera ovanligt varma somrar, har även kyltekniken uppmärksammats.

Under sommarhalvåret har vi i princip ett mycket begränsat behov av uppvärmning, frånsett produktionen av varmvatten, samtidigt som vi önskar sänka inomhustemperaturen. Ett sätt att göra det är att installera ett kylsystem som för bort värme från huset.

Det vanliga idag är att värmeenergin pumpas rakt ut till utomhusluften, vilket är föga ekonomiskt. Dessutom är driften av luftkonditioneringsmaskinerna ganska dyr.

Med rätt utrustning kan du istället låta borrhålet leverera kyla och återföra värmen till energibrunnen. Det resulterar i att temperaturen i berget höjs något, vilket kommer väl till pass under den kalla delen av året.

Det här gör du genom att installera en luft-vätska-värmeväxlare i ett ventilationssystem drivet av fläktar. Systemet drivs inte av värmepumpen utan av en relativt enkel cirkulationspump. Rådgör med din installatör.

Kan jag värma ett borrhål för att få ut mera värme på vintern?

Visst går det. Dels kan det ske genom att värmen från inomhusluften förs över sommartid till borrhålet via en lämpligt konstruerad värmeväxlarutrustning (se oven). Dels kan direkt solvärme utnyttjas genom att via solpaneler värma vätskan i kollektorslangarna. Man bör dock undersöka om ett sådant system är ekonomiskt lönsamt. Finns ett solvärmesystem redan installerat i huset, blir kostnaden ganska begränsad.

Hur påverkas mitt hus och trädgård av borrningen?

Ett seriöst borrningsföretag skyddar både gräsmattan och huset så att dessa inte skadas i onödan. Som kund får du förbereda en körbar väg för riggen – räkna med minst två meters bredd. En rigg under arbete behöver en arbetsyta på cirka 3 x 4 meter – dels för att ställa upp riggen, dels för att borrarna ska kunna röra sig fritt runt om maskinen.

Även om många företag skyddar området närmast riggen med presenningar, får du räkna med avtryck i gräsmattan och en del “lervälling” runt själva borrhålet. I övrigt skyddas husfasaderna med presenning för att undvika stänk och minimera damm på fönstren med mera. Moderna borriggar drivs med tryckluft från en kompressor. Du får därför räkna med en hel del buller under arbetsdagen.

Hur lång tid tar det att borra en energibrunn?

Det tar ungefär en dag att borra ett genomsnittligt borrhål under normala förhållanden.

Vad menas med kollektorslang och kollektorvätska?

Kollektorn är en sluten slangslinga som förbinder värmepumpaggregatet med borrhålet. Vanligen löper den ända ner till borrhålsbotten.

Slangen är tillverkad av polyetenplast och har 32/40 mm i diameter. Slangen får inte vikas när den sänks ner i brunnen. Därför svetsar man på en U-böj som gör att kollektorvätskan kan cirkulera utan hinder i slangen. Till U-böjen hör en bottenvikt som hjälper till när man sänker slangen ner till botten av brunnen.

Kollektorvätskan (brine) består av en blandning av vatten och etanol. Etanolen utgör cirka en tredjedel av den totala volymen vätska. Dess uppgift är att förhindra att kollektorvätskan fryser. Ren etanol är en mycket miljövänlig produkt som knappast kan skada miljön omkring borrhålet om det eventuellt skulle läcka.

Numera rekommenderas dessutom att borrhålet desinficeras innan kollektorslangen sätts ned, vilket görs exempelvis med någon deciliter klor. Syftet är att förhindra att bakterier och mikroorganismer som finns på marken sprids ner i borrhålet.

Hur djupt behöver jag gräva ner kollektorslangen mellan brunnen och huset?

Vanligen läggs kollektorslangen cirka 50 cm under markytan. Slangen tilläggsisoleras normalt endast på den kalla delen, det vill säga den som leder kollektorvätskan från huset till brunnen. Som isolering kan exempelvis så kallad markisolering, som läggs ovanpå slangen, användas.

Vilka ingrepp måste jag göra i husfasaden?

Vanligtvis placeras värmepumpen i husets befintliga pannrum, ett källarutrymme eller grovkök. Kollektorslangarna måste då dras igenom husväggen, gärna under marknivån. Med lämplig borrmaskin (slagborr eller diamantborr) borras hål i husgrunden (källarmuren), vilka efter installationen tätas med expanderande fogskum. Det är viktigt att det tätade genomföringshålet inte släpper in någon fukt, då det kan få till följd att husgrunden skadas. Alternativt kan en ventilationstrumma användas.

Hur kan jag veta vilket företag jag ska anlita?

Sverige har, i motsats till flera andra länder, inte infört något krav på statligt tillstånd för yrkesverksamma borrare. För att skydda miljön och konsumenterna har därför SGU (Sveriges Geologisk Undersökning) i samarbete med bland annat Svenska Kyl- och Värmepumpföreningen tagit fram en Energibrunnsnorm. De har också utfärdat rekommendationer vid installationer av värmepumpar.

För att försäkra dig om att geoenergianläggningen ska motsvara de kvalitets- och miljökrav du har rätt att förvänta dig, ska installations- respektive borrningsföretaget uppfylla följande krav:
1. Kunna uppvisa ett giltigt F-skattebevis.
2. Ha gällande ansvars- och miljöansvarsförsäkringar som täcker eventuella skador.
3. Ha erfarenhet av energiborrning och vara certifierat för sitt verksamhetsområde.
4. Vara medlem i någon branschorganisation.
5. Arbeten ska utföras i enlighet med gällande energibrunnsnorm.

Syns det utifrån att man har installerat geoenergi?

En professionellt utförd installation är i stort sett är osynlig utomhus. Direkt efter installationen syns spår efter det uppgrävda diket för kollektorslangen. I marken/gräsmattan syns även avtryck/spår efter borriggen (ju lättare rigg desto mindre åverkan) och likaså spår efter borrkaxet i närheten av borrhålet. Det tar inte långt tid förrän dessa spår försvinner helt. Energibrunnen avslutas upptill med en cirka 30-40 cm hög inspektionsbrunn. Den kan i de flesta fall försänkas i marken så att endast locket syns. Denna kan i sin tur förslagsvis kamoufleras under en utomhuskruka eller bärbuske.

Behövs det tillstånd för energibrunn?

Det råder anmälningsplikt för energibrunn – kontakta miljöskyddsförvaltningen i din kommun i god tid innan borrningsarbeten påbörjas. Vissa områden omfattas även av tillstånds- och/eller bygglovsplikt. Eventuella tillstånd ska sökas hos miljö- och hälsoskyddsförvaltningen i din kommun.

Får jag garanti på utfört installations- och borrningsarbete?

Alla arbeten i samband med installation av en geoenergianläggning omfattas av konsumenttjänstlagen. Självklart får företaget vidga sina garantiåtaganden genom avtal, men konsumenttjänstlagen får aldrig kringgås eller avtalas bort. Det finns inte idag något som beskrivs som “alla i branschen förekommande garantier”, även om oseriösa företag påstår motsatsen. Som konsument ska du därför alltid kräva skriftliga garantier, särskilt när dessa sträcker sig längre än konsumenttjänstlagens krav.

Vilka intyg och dokument ska borrningsföretaget överlämna efter avslutat arbete?

Det är vanligt att borrningsföretaget, utöver själva borrningen, även installerar kollektorslangen och drar fram den innanför husväggen. Först och främst ska ett borrningsprotokoll med grundläggande uppgifter om borrhålet lämnas över till konsumenten (borrningsdatum, djup, dimension, antal meter foderrör, grundvattennivåläge, vissa geologiska uppgifter).

Borrningsföretaget har lagstadgad anmälningsplikt till SGU, Sveriges Geologiska Undersökning. Du bör också kräva att borrhålets läge på fastigheten (exempelvis i förhållande till huset) markeras på en skiss och att en distansskylt sätts upp på lämplig plats.

I samband med att kollektorn monteras ska provtryckning göras och tillämpligt protokoll lämnas över till konsumenten. Saknar du något av dessa dokument, kontakta omedelbart din leverantör.

Vilken tid på året är lämpligast för att installera geoenergi, exempelvis bergvärme?

Du kan installera olika former av geoenergi, till exempel bergvärme, året runt. Borrning på vintern, i frusen mark, är på sätt och vis lättare, då borrkax inte flyter ut över gräsmattan i samma omfattning som på sommaren. Dessutom är risken att riggen ska skada gräsmattan/marken mindre. Däremot är det mer arbetskrävande att gräva och installera kollektorslangen. Man borrar inte vid sträng kyla.

Vad gör jag om anläggningen inte fungerar som jag har tänkt mig?

Är du av någon anledning inte nöjd med installationen, ska du i första hand kontakta entreprenören/installatören för att diskutera problemen. Begär skriftligt svar på dina anmärkningar. Tycker du att samtalet inte leder någon vart, kontakta Svenska Kyl & Värmepumpföreningen för eventuell anmälan.

Kan flera fastigheter utnyttja samma energibrunn?

Tekniskt sett är det möjligt, men är inget vi rekommenderar. Först och främst krävs det ett så kallat servitut och avtal för anslutna användare. För att tillgodose det ökade energibehovet, måste brunnen dels bli avsevärt djupare och dess diameter måste ökas. Det är inte alltid ekonomiskt lönsamt. Vid större antal användare får du överväga separata anläggningar (ett för varje hus) eller någon form av gemensam värmecentral. Den vanligaste lösningen, och ofta den billigaste, är att varje hus förses med en egen värmepumpanläggning.

Hur kan jag kontrollera att borrningsföretaget följer gällande energibrunnsnorm och kvalitetskrav?

Någon standardiserad garantiblankett finns inte. En tydlig anteckning om att energibrunnsnormen följs ska därför finnas i eller bifogas offerthandlingarna. Certifieringsutbildning för borrare väntas komma igång senare under året. I framtiden måste sannolikt samtliga vatten- och energibrunnsborrare vara certifierade för att få utföra borrningsarbeten.

Vilka dokument/blanketter borde finnas med i offerten respektive dokumentationen?

Offerten ska innehålla uppgifter om den erbjudna anläggningen och leveransvillkor:

* vilken pump och andra nödvändiga komponenter ingår

* totalpris inklusive borrning, moms och andra avgifter

* eventuella förbehåll (exempelvis att röjning av buskar och dylikt inte ingår)

* försäkran om att energibrunnsnormen följs

* information om offertens giltighetstid

* energi- och ekonomikalkyl omfattande de första 10 åren ska bifogas.

Energikalkylen ska bland annat visa:

* uppskattad total energianvändning

* eventuell besparing mot existerande värmekälla

* uppvärmd yta

* rumstemperatur.

Ekonomikalkylen ska baseras på verkliga elpriser och ta hänsyn till eventuella finansieringslån, underhållskostnader med mera.

När installationen är klar ska en anläggningspärm finnas med:

* provtryckningsprotokoll

* borrningsprotokoll

* installationsrapport

* underhållsföreskrifter.

En installatör certifierad av Svenska Kyl & Värmepumpföreningen överlämnar även informationsmaterial om SKVP:s värmepumpförsäkring. Saknar du något i dokumentationen, kontakta omedelbart installatören.
Observera att offertunderlaget ofta utgörs av kundens egna uppgifter om oljeförbrukning, rumstemperatur, uppvärmd yta med mera. Avviker underlaget från de faktiska förhållandena, blir naturligtvis offerten felaktig.

Hur vet jag att anläggningen levererar den mängd energi som utlovat?

Ta för vana att åtminstone under det första året efter installationen föra en dagbok där avläst elförbrukning, ute- och innetemperatur och andra specifika värden antecknas. På det sättet dokumenterar du hur anläggningen fungerar, samtidigt som du får bra underlag för att bedöma husets energianvändning. Vid större avvikelser från den i offerten angivna energianvändningen, kontakta installatören/leverantören för att kontrollera och justera anläggningen.

Vilket värmepumpsystem ska jag satsa på?

Även om det finns flera olika uppvärmningssystem, framstår fyra av dem som de mest effektiva:

* bergvärme

* ytjordvärme

* sjövärme

* grundvattenvärme.

I de tre förstnämnda använder man sig av slutna kollektorslangar fyllda med en lämplig köldbärarvätska. Ett grundvattensystem utformas som ett så kallat öppet två-brunnssystem, där vattnet pumpas upp till ytan via den ena brunnen och sedan återförs till grundvattenmagasinet via den andra brunnen.

Sjövärmesystem utnyttjar sjö-, havs- eller flodvatten som värmekälla. Ytjordvärmesystem hämtar energin ur det ytliga jordlagret. Kollektorslangen förläggs på cirka 50-100 centimeters djup och slangslingorna sprids över en relativt stor yta för att inte stjäla värme från varandra.
Ett bergvärmesystem hämtar energi ur en djupborrad energibrunn och tar därför knappt någon markyta i anspråk.
Av dessa ovan nämnda system är en bergvärmeanläggning den mest flexibla och den som påverkar närmiljön minst. Bergvärme kan i stort sett installeras överallt, även där förutsättningarna för de övriga systemen (tillgång till vatten, stor markyta) saknas.

Hur vet jag att den installerade värmepumpen klarar att värma upp mitt hus?

Varje värmepumptillverkare håller sig med ett eget beräkningsprogram för att ta fram husets energibehov och därefter val av lämplig värmepump. Värmepumpanläggningens kapacitet kan lätt räknas fram om det redan finns en annan uppvärmningskälla i fastigheten, exempelvis oljepanna, med dokumenterad bränsleförbrukning. I annat fall görs det en uppskattning med hänsyn tagen till husets konstruktion, isolering, boyta, önskad innetemperatur med mera. En värmepumpinstallatör/återförsäljare följer oftast tillverkarnas rekommendationer. Det är dock viktigt att borrhålet dimensioneras rätt så att tillräckligt med energi levereras till anläggningen.

Vad är energi- respektive effekttäckningsgrad?

Energi- och effekttäckningsgrad anges vanligen i procent. Energitäckningsgraden talar om hur stor andel av årets energibehov som täcks med hjälp av värmepumpen. Normalt ligger detta värde i intervallet 65-90 procent.

Det betyder att den övriga energi som krävs för uppvärmning (10-35 procent) täcks med hjälp av andra energikällor, vanligen en elkassett. Givetvis kan även en ved- eller oljepanna användas för samma ändamål.

På motsvarande sätt definieras effekttäckningsgraden och även här varierar siffrorna en hel del.

I offerterna jag har fått från olika värmepumpsäljare anges olika kraftiga pumpar och/eller olika borrhålsdjup. Hur kan jag veta vilka uppgifter som är korrekta?

Varje tillverkare av värmepumpar håller sig med ett eget beräkningsprogram. Kontrollera att uppskattningarna av husets energibehov (kWh per år) är någorlunda samstämmiga i alla dina offerter. Skillnaderna i dimensioneringen/valet av storlek på värmepump kan då bero på olika val av effekt- respektive energitäckningsgrad, pumpens effektivitet med mera.

Var skeptisk till extremt grunda borrhål, särskilt med tanke på att fördjupning av en redan borrad energibrunn är relativt kostsam och sällan att rekommendera. Bedöm merkostnaden för ett djupare borrhål i förhållande till den totala anläggningskostnaden – ett djupare borrhål ger ett stabilare system.