Chefen för Sandvik Mining and Rock Technology lämnar sitt uppdrag under 2019

Lars Engström har sedan 2016 varit medlem i Sandviks koncernledning och ansvarat för affärsområdet Sandvik Mining and Rock Technology. Lars kommer att lämna Sandvik efter att en efterträdare har utsetts.

Läs hela pressmeddelandet via nedan länk:
https://branschaktuellt.se/industri/23609-chefen-lamnar-sandvik

Från skolbänken till fast jobb som borrtekniker

Thomas Eriksson borrar från en flotte i Värtahamnen i Stockholm.

När Thomas Eriksson bestämde sig för att gå en borrutbildning och boosta sina kunskaper inom borrning öppnade sig porten till de kvalificerade jobben. Efter att ha klarat av teorin i utbildningen till borrtekniker väntar nu en fast tjänst, på det företag där han en gång började som timanställd hantlangare.

Det är ett typiskt aprilväder i Stockholm, efter snö kommer strålande sol. Ungefär lika omväxlande är Thomas Erikssons arbete. Ena dagen finner vi honom på E18 i Arninge i Täby kommun och nästa dag på en flotte i Värtahamnen i centrala Stockholm.

Från geotekniska undersökningar och mätarbete för att se vad som finns under asfalten, till att borra i berget under hamnbassängen vid bygget av norra Djurgårdsstaden. Precis som Thomas Eriksson vill ha det.

– Jag är ute efter omväxling. Det var en anledning till att jag gick en borrutbildning, jag uppskattar omväxlingen i det här jobbet, säger han.

Hållbar karriär

Thomas Eriksson tillhör årets kull av elever på den utbildning till borrtekniker som Geotec ger – för snart 30:e året – på uppdrag av Arbetsförmedlingen. Eleverna har avverkat 21 veckor på skolbänken, på Hvilan Utbildning utanför Malmö, och gett sig ut på en elva veckor lång praktik.

Men inte Thomas Eriksson. Han tänkte att en borrutbildning skulle göra honom mer attraktiv i branschen, och nog blev det så. Han har redan fått jobb, utan att ha gjort praktik. Direkt efter den teoretiska delen av borrutbildningen stod han med både praktikplats och jobberbjudande. Med en säkrad praktikplats utmanade han sig själv och sökte jobb istället. Frågan gick till det konsultföretag, Bjerking AB, där han tidigt hade provat på borrning.

– Jag arbetade där tidigare, först som hantlangare och allt i allo och ganska snart med borrning också. Men jag var timanställd och det är ingen långsiktig lösning. Jag behövde borrutbildning för att kunna få fast jobb och mer kvalificerade arbetsuppgifter.

Engagerade lärare

Thomas Eriksson är 40 år fyllda och har tidigare arbetat bland annat som mekaniker, vilket är en bra merit för den som vill utbilda sig till borrtekniker.

Thomas Eriksson är nyutbildad borrtekniker.

– Utbildning är alltid bra att ha och jag bestämde mig för att satsa på att bli borrtekniker. Jag sökte och fick en plats. De flesta lärarna var väldigt engagerade och det ökade också mitt intresse.

Nu hägrar en fast tjänst som geotekniker. I skrivande stund är han provanställd, men han utgår från att få den fasta plats han drömmer om. Bjerking har över 300 medarbetare och kontor i Uppsala, Stockholm och Enköping – och de ville inte gå miste om Thomas Eriksson. Det blev jobb direkt. Praktiken fick han tacka nej till.

– Jag räknar med att företaget vill ha kvar mig! De var ju snabba att erbjuda mig jobb.

Lönen lockar

Enligt SCB:s lönestatistik för borrtekniker är genomsnittlig månadslön för kvinnor 33 100 kronor, för män 31 500 kronor. Och visst hade även lönen en viss betydelse för Thomas Erikssons beslut att utbilda sig.

–Ja, absolut gör utbildningen skillnad i lönekuvertet, säger en nöjd Thomas Eriksson från sin flotte i Värtahamnen. Här kärnborrar han och kollegorna inför bygget av ett pirhus. De försöker att få upp så långa kärnor som möjligt, från åtminstone 10-15 meter under bottenytan. Borrningarna har pågått sedan i höstas och borrpunkterna är många. En Finlandsfärja glider förbi i samma stund som Thomas Eriksson berättar om bygget.

– Det här pirhuset ska stå pall för en hel Finlandsfärja. Om olyckan skulle vara framme…

Text: Mia Ising Foto: Bjerking AB

Arbetsgivaren: Eftertraktad kompetens

– Utbildningen till borrtekniker är en bra grundutbildning, även om geoteknisk sondering och provtagning är annorlunda mot brunnsborrning.
Det tycker Gunnar Lindberg som är avdelningschef för geoteknik och berg på Bjerking. Nu planerar de att ta emot praktikanter, berättar han.

Teknikkonsultföretaget Bjerking AB är ”heltäckande” i bygg och anläggning och konsulter inom samhällsbyggnad. Det är en stor arbetsplats, men möjligheten att ta emot praktikanter varierar för respektive avdelning. Avdelningscheferna har avgörandet i sin hand.

– Vi har inte utnyttjat möjligheten än, men vi kommer att börja med det, säger Gunnar Lindberg, chef på Geoteknik & Berg, om att ta emot praktikanter från utbildningen till borrtekniker.

Borrteknikerns kompetens kommer väl till pass i verksamheten, enligt Gunnar Lindberg. Även om borrutbildning inte är ett krav.

– Vi har ju en medarbetare som nyss avslutat utbildningen och börjat här i Stockholm. Och av totalt tio fältingenjörer på Bjerking är tre före detta brunnsborrare, så de utgör ett bra tillskott.

Geoteknik på önskelistan

Geoteknik som ämne ligger naturligt nog i Gunnar Lindbergs intresse och får han önska något för verksamhetens mot geoteknik i utbildningen till borrtekniker.

– Arbetsmiljöfrågor gör att vi går mot två man på varje borrvagn, så behovet av fältgeotekniker kommer att öka i branschen, spår han.

– Eleverna lär sig att hantera maskinerna och många moment är desamma, men naturligtvis skulle vi önska mer utbildning i provtagning och olika sonderingsmetoder; den vidareutbildning som idag görs av Svenska Geotekniska Föreningen.

Thomas Eriksson om att bli borrare:

  • Arbetsmarknaden ser ljus ut.
  • Lönebilden är bra.
  • Arbetet är omväxlande och blir allt lättare.
  • Att få körkort för lastbil med släp är ett plus.

Geotec om utbildningen till borrtekniker:

  • Inkluderar vatten-, energi-, grundläggnings-, kärn-, och geoteknikborrning.
  • Yrkesmän och specialister undervisar.
  • Praktik ingår.
  • Nästa utbildning startar i september 2017.
  • Fördel med erfarenhet av exempelvis maskin-, bygg- eller anläggningsarbete.

Inlägget Från skolbänken till fast jobb som borrtekniker dök först upp på Borrsvängen.

Powered by WPeMatico

Koll på konduktivitet med Normbrunn -16

I början av året släppte SGU Normbrunn -16. Den bygger i stora delar på -07:an, men några större uppdateringar är viktiga att uppmärksamma. Den viktigaste nyheten är att konduktiviteten alltid ska mätas var 20 meter – utan undantag.

Det mesta är sig likt från Normbrunn -07, men några nya delar i Normbrunn -16 är värda att lyfta fram:

  • Borrning i förorenade områden.
  • Borrning av större anläggningar.
  • Borrning i vattenskyddsområden.
  • Återfyllning.

De två första punkterna hör till viss del ihop. Större geoenergianläggningar blir allt vanligare, och med det också borrning i mark med risk för föroreningar, exempelvis före detta industrimark.

– Därför har vi ett särskilt avsnitt om borrning i förorenade områden, berättar Mattias Gustafsson på SGU som har varit med om att ta fram den nya Normbrunnen, eller ”Vägledning för att borra brunn” som den också heter.

– Först måste alltid en riskbedömning göras. Vilka föroreningar finns och kan de påverka exempelvis arbetsmiljön under borrningen?

Om marken är så förorenad att den kan behöva saneras ska hänsyn till detta tas vid borrningen.

– Energianläggningen får inte vara utformad så att den påverkar möjligheterna att sanera området. Kanske bör saneringen rent av ske först.

– Det kan också röra sig om att föroreningar kan börja spridas på grund av att borrhålen skapar kanaler. Då bör borrhålen återfyllas direkt efter borrningen, säger Mattias Gustafsson.

Botten upp

Normbrunn -16 har förtydligat vad som gäller vid återfyllning: det måste ske från botten och upp. Att fylla i ovanifrån är inte tillräckligt säkert. Då kan det bildas proppar som gör att fyllningen inte lyckas fullt ut. Fyllnadsmaterialet måste pumpas i nerifrån, det vill säga tryckas uppåt.

– Materialet som används för att fylla får heller inte riskera att påverka vatten. Det är också viktigt att anpassa hålets djup och slangar för senare återfyllning, så att effekten inte minskar. Eller rent av borra ett extra hål, påpekar Mattias Gustafsson.

Återfyllnad är också viktigt när ett borrhål överges samt vid saltvatteninträngning.

– Det är därför det är så bra att mäta konduktiviteten – den elektriska ledningsförmågan – var 20 meter. Kommer du till ett område med saltvatten kan du notera det direkt under borrningen och återfylla efter slutfört arbete.

Djupborrning, som blir allt vanligare, tas inte upp specifikt i Normbrunn -16.

– Men här kommer kravet på mätningar var 20 meter in, eftersom risken för höga salthalter ökar med djupet, förklarar Mattias Gustafsson.

Störst risk under borrning

Borrning i vattenskyddsområden leder till en del frågor till SGU. Därför har en särskild del vikts åt att uppmärksamma vad som gäller.

– Vi har förtydligat vilka risker som kan uppkomma och hur borrentreprenören kan förebygga dem. Den största risken är att något går snett under själva borrningen. Det går att förebygga genom att borriggen placeras på ett tätt underlag, exempelvis en presenning. Då går det att hantera spill om det skulle uppstå. Själva brunnen i berget utgör i allmänhet inget större hot mot vattentäkter i jord när den är i drift.

I områden med kommunala vattentäkter i berg ökar riskerna, då en energibrunn befinner sig i samma medium.

– Då kan det vara aktuellt att ställa krav på att återfylla borrhålet.

Normbrunn -16 finns att ladda ned digitalt på SGU:s hemsida och den tryckta versionen kan beställas.

Text: Lars Wirtén

Inlägget Koll på konduktivitet med Normbrunn -16 dök först upp på Borrsvängen.

Powered by WPeMatico